”I begynnelsen var Ordet”.
Det skrivna ordet har stark ställning – inte bara i Bibeln, utan också i medievärlden.
Det är ofta lätt att ta reda på vem som skrivit en artikel. Något svårare är det att få veta vad fotografen heter, och i en papperstidning står redigerarens namn ofta i en ännu mindre grad. Och den journalist som utformar och anpassar artikeln för webben brukar inte nämnas alls.
Därför har jag här samlat några exempel på kollektiva insatser som jag är en del av.
Klicka på bilden för att läsa Rakel Chukris personliga berättelse.
Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri återvänder till den plats där hennes förfäder mördades under folkmordet 1915 i ett uppmärksammat reportage från 2015.
Hur levandegör man en serie händelser för hundra år sedan, där det sista vittnet snart gått ur tiden och det finns begränsat med fotografisk dokumentation?
Rakel Chukris text och egna foton har jag kompletterat med byråbilder på TT, utdrag ur en samtida spelfilm, illustrationer av Jenny Rydqvist, historiska bilder under Creative Commons-licens, och en interaktiv karta i Google Maps.
Klicka på bilden för att titta runt i Florin Leus by och läsa dagboken.
22-åriga Florin Leu sitter och tigger pengar utanför en Ica-butik i Lund. Detta är hans historia – berättad men hans egna ord, men kompletterad av fotograf Emma Larsson. Och en möjlighet att om än inte gå i Florins skor i alla fall titta runt i hans hemby i Rumänien.
Klicka på bilden för att se Alexandra, Momodou, Kolbjörn och Kikki berätta om näthatet de utsatts för.
”Tuggare”. ”Negersvin”. ”Stalin-onanist”. ”Slyna”.
Politiker blir kallade fitta. Forskare tvekar att uttala sig.
Journalister väljer bort granskningar som de vet kan provocera. Hat och hot, ofta anonymt på nätet, har blivit en maktfaktor.
Elin Fjellman och Bengt Arvidson har träffat fyra personer för att i text, foto och rörlig bild i en serie artiklar berätta om hur hatet påverkar demokratin.